Christina Vincent
 Jag heter Cicki Wincent och jag har hållit på med agility sedan 1998 då jag började tävla med min kerry blue terrier ”Nisse”. I dagsläget är det bordercollien ”Grim” som jag tränar och tävlar med. Jag gillar att träna strukturerat och genomtänkt – en god grundträning har du igen under hundens hela agilitykarriär - något som jag också försöker förmedla till mina kursdeltagare. Som instruktör på Umeå brukshundklubb håller jag agilitykurser på alla nivåer – från nybörjare till tävlingsförberedande. Det händer väldigt mycket med ett kursekipage under en agilitykurs och det är jättespännande att följa kursdeltagarnas utveckling!
Thomas Malteryd
 Jag började med agility 1996 med min första hund Ruff som var en wheaten terrier och vi blev båda fast i denna underbara sport. I dag tränar och tävlar jag med min mellanpudel Aston (som är 8 år. , Med Aston har jag tävlat aktivt sedan han var ungefär 2 år och vi har deltagit i SM både individuellt och i lag. Vi har varit med på sm 5 ggr och är kvalad till sm nästa år. Det är en härlig känsla när det flyter på i banan och man lyckats med ett felfritt lopp!
1998 utbildade jag mig till agilityinstruktör och 2004 vidarutbildade jag mig tävlingsagilityinstruktör, en utbildning som har gett mig nya infallsvinklar när det gäller agility. Allt tävlande vi gör tillsammans är utvecklande inte minst genom att vi får se på alla duktiga ekipage runt om i Sverige. Jag håller både nybörjar- och tävlingskurser.
Erica Bengtsson
Jag har två flat coated retriever, Harry 8 år, Error 6 månader samt att jag har lånat en väns flattik - Ripa som jag nu tävlar med då Harry p.g.a. skada är pensionär. Började med agility -98 då jag gick en nybörjarkurs med Oliver (min första flat). Efter att ha provat på att tävla var jag fast! Vilken sport—snabb och rolig. Efter det har jag tävlat aktivt med bägge mina hundar. Största tävlingsmerit i agilitysammanhang är att Oliver blivit årets agilityflat 2001 och 2003.
Linda Wallgren
Jag har en 10-årig borderterrier som heter Remo. Han är min första hund och vi gick vår nybörjarkurs i agility 1998 och vi blev sålda direkt. Vi tycker båda att det är en superrolig sport och att få göra ett perfekt lopp med både fart och flyt är en otrolig känsla.De senaste åren har vi inte varit lika aktiva med att hålla kurser,träna och tävla eftersom vi har utökat vår flock med två barn. Remo är numer en tålmodig och ansvarstagande storebror. Ansvaret har tagit hårt på honom vilket syns på alla de gråa hår som vuxit ut, så nu för tiden är han inte bara snygg utan har även de grå tinningarnas charm!
Erica Svanered
Jag började med agility 1993 med min dåvarande golden. Snabbt blev jag fast och både jag och hundarna älskar att gemensamt ta oss runt en agilitybana. Jag har verkligen fastnat för agility både som aktiverings- och tävlingsform. Tävlingsmässigt har jag deltagit på olika nivåer genom åren, som bäst ett antal gånger på U-SM och SM. I dagsläget har jag två cocker.
1996 gick jag agilityinstruktörs-utbildningen och sedan dess har jag hållit kurser på olika nivåer. 2004 utbildade jag mig vidare genom att gå en tävlingsagility-instruktörsutbildning, vilket gav mig en nytändning till att hålla kurser. 2006 blev jag dessutom klar som agilitydomare.
Isabelle Sandberg
Mitt intresse för agility började 2002 när jag gick en nybörjarkurs i agility med min "lånehund". Min första hund var efterlängtad och jag visste precis vad vi skulle syssla med. 2003 köpte jag Kira en Irish Softcoated Wheaten Terrier. Vi har tävlat aktivt i agility sedan hon var 2 år, vår största merit är att vi tog oss till SM 2008. 2006 köpte jag min andra Wheaten Terrier, Enya. Hon tränas och tävlas också i sporten.
Det är en speciell känsla när samarbetet fungerar och vi läser av varandra under loppets gång. En glädje som inte går att beskriva. Vintern 2006 gick jag min utbildning för att bli agilityinstruktör och håller sedan dess agilitykurser på Umeå BHK.
Viktoria Persson
Viktoria Persson heter jag. Min hund Smilla är en border collie blandning på två och ett halvt år. Jag började med agility av en slump, men nu är jag fast för denna underbara sport. Glädjen hos hunden och samarbetet mellan hund och förare är helt fantastiskt, men det är svårt att beskriva. Man måste helt enkelt prova själv. Jag gick instruktötrutbildningen vintern 2008
Linn Svanered
Jag heter Linn Svanered och jag har hållit på med agility sedan 2006. Jag provade agility som en rolig grej och fastnade direkt. Under de första 2-3åren hade jag agility som aktivering men sen började jag även tävla. För mig innebär agility så mycket mer än bara en rolig hinderbana. Agility för mig är, förutom att det är enormt roligt, en enormt bra källa till att få en fin kontakt och relation med min hund.
Idag äger jag 2 härliga hundar. En blandras mellan bordercollie/golden vid namn Pepsi och en bordercollie vid namn Nirah. Jag tränar aktivit agility med båda, men tävlar endast med Pepsi då Nirah inte uppnått tävlingsålder ännu.
2010 gick jag agilityinstruktörs utbildningen och har nu börjat hålla kurser för Umeå BHK.
Agilityinstruktörsutbildning 2009.
Jag utbildade mig 2010 till agilityinstruktör och håller nu kurser på Umeå Brukshundklubb. Jag kom i kontakt med agilityn när jag var kring 10-12 år, det var med min dåvarande pointerhane. Efter honom hade jag ett långt uppehåll tills för något år sedan, då en vän tog med mig på en tävling och jag var fast igen. Agilityn är för mig en väldigt rolig och fartfylld gren, en gren där allt kan hända. Också ett bra och roligt sätt att få ett bra samarbete och utvecklas tillsammans med sin hund. I dagsläget har jag tre hundar hemma, en pointer, en australian shepherd och en chinese crested powder puff. Jag tävlar och tränar aktivt med två av dessa.
| 
